Normaliseringsprocessen psykologi

The Normalization principle gradually emerged over a period of time in Scandinavia.1 It was first applied with respect to people with mental handicaps, but later broadened to apply to people with any form of disability. Svartsjuka Psykolog Liria Ortiz svarar: Det du ser pågår är något faktiskt, inte någon överdriven oro, eller missuppfattningar. Utifrån din berättelse är sannolikt att din dotter är utsatt för en pågående psykisk misshandel!

Och den kan bli allt grövre; helt i linje med det mönster som vi vet från kännetecknar våldet i nära relationer. Du kanske reagerar på mitt ordval, men det är nog den korrekta och rimliga benämningen på det som händer din dotter. Du skriver om hur osäker du känner dig om vad som egentligen händer, och vad du kan och får göra om det är så illa som du anar.

Vad är våld?

Det dilemmat delar du med så många anhöriga. Jag börjar därför mitt svar till dig med att berätta om vad som kännetecknar psykisk våld som de allra flesta gånger är det första fasen innan man börjar slås, fysiskt våld alltså, i en nära relation. Att en form av sådant våld är det pojkvännen ägnar sig åt, att återkommande, närmast systematiskt ”hugga till” och ”sätta dit” henne, och förödmjuka henne inför andra.

Och att målet med detta nog är precis det som du börjat se, att etablera och utöva makt över henne genom att skrämma henne, och bryta ner hennes självförtroende. För att sedan resonera med dig om vad du kan göra för att hjälpa din dotter.

  • Normaliseringsprocessen våld i nära relationer Normaliseringsprocess är ett begrepp inom psykologin, använt för att beskriva hur något återgår till det normala tillståndet efter att ha varit till exempel sjukt, katastrofalt eller extra trevligt och festligt.
  • Normaliseringsprocessen engelska Normaliseringsprocessen Sociologiprofessorn Eva Lundgren har i sin forskning utarbetat en teoretisk modell som gör det lättare att förstå vad som händer i mäns våld mot kvinnor i hemmet och varför kvinnan med tiden tolererar allt värre kränkningar och övergrepp.
  • Normaliseringsprocessen definierar vad det är som gör att kvinnor har svårt för att bryta upp ur våldsamma relationer.
  • Normalisation is a central process within cognitive behavioural therapy (CBT) and not just CBT for psychosis (CBTp).


  • normaliseringsprocessen psykologi


  • Som nog behöver handla om att bryta relationen. Utifrån vad vi vet om våldsutövare som beter sig på detta sätt, och hur förloppet kan se ut vid våld i en nära relation, är det nog det som behövs göras, hur svårt det kan än kan verka nu. Våld i en nära relation kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till den som utövar våldet, och starka känslomässiga band till våldsutövaren.

    Normaliseringsprocessen

    Vilket försvårar möjligheten till uppbrott. Våldet, och detta är ibland i något vi inte är uppmärksamma på, kan ta sig många uttryck; det kan vara inte bara fysiskt utan även psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Det blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Ekonomiskt våld är att bli ekonomiskt utnyttjad, att våldsutövaren tar lån som partnern förväntas betala, att kvinnan avkrävs lösenord till konton till mobilen och konton och står för ekonomin i hushållet.

    Den vanligaste formen av våld i nära relationer är en man som utövar våld med en kvinna som han har eller har haft en relation med. Men det förekommer också att kvinnor utsätter mån för våld i heterosexuella relationer, och att våld förekommer i HBTQ-relationer. Många våldsutsatta personer upplever att det psykiska våldet; kränkningarna, kontrollen, att inte längre få ha en privat zon, växlingen mellan våld och värme, att det är det som är svårast att hantera känslomässigt.

    Det psykiska våldet i nära relationer där våld utövas kommer smygande och gör den personen som är våldsutsatt allt mer förvirrad.

    Har du koll på normaliseringsprocessen?

    Våldsutövaren säger att hen älskar henne, och behöver henne, men är samtidigt allt mer verbalt elak och anklagande. Vad hon än gör, hur mycket hon än anstränger sig, blir det aldrig nog, eller rätt. Hon känner sig allt mer otrygg och osäker, och får allt svårare att urskilja var hennes gränser går. Det verkar som din dotter har hamnat här; du skriver att hon försvarar honom, och bagatelliserar det som händer, han ”skojar bara”.

    Som anhörig när man tydligt ser en förövare och ett offer kan detta vara svårt att förstå, och provocera. Sociologiprofessorn Eva Lundgren har i teorin om normaliseringsprocessen beskrivit hur detta kan förstås.