Plötslig blindhet
Relativt plötslig (dagar) synnedsättning på ett öga.
Makuladegeneration
Förekommer också bilateralt, men detta är avsevärt ovanligare – oftast då fråga om en postinfektiös reaktion hos barn. Synnedsättningen varierar från marginell till total blindhet och den maximala synnedsättningen brukar inträffa cirka en vecka efter debuten. Skelning, om tumör i orbita påverkar ögonmuskulaturen Proptos, d v s en patologisk framskjutning av globen. Om skillnaden mellan globernas position är mer än 2 mm anses det patologiskt.
Detta kan mätas med Hertels exoftalmometer, men också uppskattas genom att titta på patienten uppifrån pannan och bedöma corneatopparnas position. Ljusreaktion Afferent pupilldefekt testas med swinging flashlight test , där båda pupillerna konstringeras vid ljus i det friska ögat, medan en dilatation observeras när man sedan byter till det sjuka, s k Marcus Gunns pupill. Eftersom optikuskompression oftast är ensidig bör man kunna diagnostisera en afferent pupilldefekt vid en swinging flashlight test.
Synskärpa Nedsatt synskärpa, vanligen långsam progress och moderat nedsättning. Om en tumör i orbita är orsaken kan detta leda till en tilltagande hyperopi p g a tillklämning av bulben med en kortare axellängd som följd. Färgseende Nedsatt färgseende, dyskromatopsi, kan testas med vanliga färgsinnestester såsom t ex Ishihara.
Vårdgivare Skåne
Medfödda färgsinnesdefekter är bilaterala och sidlika, således är en ensidig dyskromatopsi tecken på patologi. Synfält Synfältsdefekt nästan alltid i form av ett centralskotom, men bågformade defekter som vid glaukom kan ses ibland. Om kompressionen sitter nära chiasma kan patienten uppvisa ett centralskotom på ena ögat och en perifer temporal defekt i det andra ögat.
Ögonbotten Synnervspapillen kan vara normal, uppvisa ett papillödem eller vara atrofisk. Papillödem ses nästan enbart vid processer i orbita och i princip aldrig vid kompression i foramen opticum eller intrakraniellt.
Diabetesförändringar i näthinnan
Om kompressionen varat längre än ca 6 veckor uppvisar papillen alltid en viss atrofi p g a axonförlust. Kombinationen av optikusatrofi på ena ögat och papillödem på det andra benämns ofta Foster-Kennedys syndrom och orsakas av intrakraniella lesioner som meningeom. Patienter med orbital orsak till synnervskompressionen uppvisar ibland också striae i ögonbotten p g a tryck från processen mot den bakre bulbväggen.
Dessa kan vara lokaliserade både horisontellt och vertikalt.
Optikuskompression
Övrigt Beroende på lokalisationen av kompressionen kan det också förekomma: Nedsatt ansiktssensibilitet Proptos om orsaken är en expansiv process i orbitan Ögonrörelserubbningar om orsaken till optikuskompressionen också påverkar någon av ögonrörelsenerverna i orbitan I ett flertal fall av optikuskompression är fynden ganska diskreta såsom nästan normal synskärpa, ingen egentlig synfältsdefekt, möjligen en förstorad blind fläck och en generell lätt konstriktion av synfältet samt ingen proptos eller annat synligt yttre tecken.
Detta är speciellt vid orbitala hemangiom och primära optikusmeningeom. Lab Labprover kan vara aktuellt men måste bestämmas efter vilken etiologi man letar efter, såsom: Om endokrin oftalmopati misstänks som orsak till optikuskompressionen bör man ta serologi för tyroideafunktion såsom TSH, T3, T4 och antikroppar mot TSH-receptorn TRAK som är specifik för endokrin oftalmopati. PSA-test om misstanke finns på metastas i benvävnaden runt optikuskanalen från prostatacancer hos man.
ACE angiotensin converting enzyme är förhöjt hos de flesta med en aktiv sarkoidos. Bilddiagnostik Vid misstanke om optikuskompression skall man alltid göra bilddiagnostik. Med den höga upplösning som modern bilddiagnostik har kan man vid en negativ bild i princip utesluta optikuskompression som orsak till oförklarad synnedsättning. MR Förstahandsundersökningen är MR som ger den bästa upplösningen i mjukdelarna i orbita och parasellärt.
Vanligen görs denna utan kontrasttillförsel för bästa resultat.