Bukfetma 1177
Klassifikation av bukfetma enligt WHO. Bukomfång mäts med patienten i stående efter normal utandning, mitt emellan revbensbågen och höftbenskammen. Risk för fetmarelaterade metabola komplikationer. Central obesitas av män Stiliserade figuerar av män.
Övervikt och fetma
Mannen till vänster är normalviktig. Ju längre till höger, desto större övervikt och större bukfetma. Bukfetma hos män korrelerar ofta med övervikt. Bukfetma eller central obesitas, är en typ av fetma som orsakas av fettansamling runt organen i bukhålan och runt tarmarna visceralt fett. Bukfetma kan också definieras som ett stort midjemått , oavsett vad personen har för midja-höft-kvot och BMI.
Bukfetma kan ingå som symtom på metabolt syndrom samt ökar risken för högt blodtryck och typ 2-diabetes. Gränsen för bukfetma för kvinnor är ett midjemått över 80 eller 88 cm, och för män ett midjemått över 94 eller cm.
Riktade hälsosamtal - det svenska konceptet
Bukfetma ökar risken för att dö av hjärt-kärlsjukdomar. Risken ökar innan personen uppnått gränsen för bukfetma. Bukfetma, kroppstyp och vikt [ redigera redigera wikitext ] Fetma har sedan lång tid visat sig korrelera starkt med att insjukna i, eller dö i förtid av, vissa sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och typdiabetes. Nyare forskning har visat att midjemåttet är ett bättre sätt att bedöma risken, då dessa sjukdomar korrelerar med bukfetma, inte med kroppsvikt.
Risken ökar redan när kvinnor har ett midjemått över 80 cm och män har ett midjemått över 90 cm, helt oavsett vilket BMI de har. Unga kvinnor med övervikt tenderar att ha kvar den timglasformade kroppen hon har som normalviktig, medan kroppsformen med stigande ålder tenderar att bli mer äppelformad med relativt sett större midjemått mer bukfetma. Hos män finns, oavsett ålder, en stark korrelation mellan kroppsform och vikt med en ökad tendens till äppelform bukfetma med ökande vikt.
I vissa fall kan bukfetman vara ett symptom på metabolt syndrom.
Metabola syndromet
Eftersom placeringen av kroppsfett är relaterad till personens kön , har det länge antagits att könshormonerna spelar roll i uppkomsten av bukfetma. Länge antogs testosteron och dihydrotestosteron DHT orsaka tillståndet.
Kvinnor med bukfetma antogs lida av hyperandrogenism. Dock verkar kvinnor med bukfetma ha låga nivåer DHT, [9] men forskningen angående andelen visceralt fett och nivåer androgener hos kvinnor har också gett högst motstridiga resultat. Hos män däremot visar nyare forskning entydigt att bukfetma hänger samman med låga testosteronnivåer.
Till den senare gruppen hör hjärt-kärlsjukdomar , högt blodtryck och typ 2-diabetes. Män med bukfetma har färre och mindre rörliga spermier , och därför nedsatt fertilitet. Kvinnor med fetma kan få oregelbunden menstruation , och därför oönskat bli gravid, men i övrigt ger bukfetma sämre fertilitet också hos kvinnor. Bukfetma är dock mindre vanligt förekommande än underhudsfett runt magen, vilket är enklare att få bukt med.
Se även.