Hälseneruptur behandling

Hälseneruptur kan behandlas med en operation eller med konservativ behandling som består av gips och/eller ortos.

  • Hälseneruptur test Hälseneruptur – behandling och träning.
  • Hälseneruptur smärta Aktiv icke-kirurgisk behandling med kort gipstid ( dagar) och efterföljande gradvis ökat rörelseomfång i ortos alternativt ortosbehandling direkt utan föregående gipsimmobilisering.
  • Köra bil efter hälseneruptur Behandling.


  • hälseneruptur behandling


  • Meningarna går isär om hur man bäst behandlar skadan. Det finns olika behandlingsrekommendationer gällande operation eller konservativ behandling och det kan variera mellan olika sjukhus. Print Frekvensen av akillessenerupturer har ökat under de senaste decennierna [1, 2]. Riskgruppen är framför allt män i årsåldern, och skadetillfället är starkt förknippat med någon form av idrottsaktivitet där akillessenan utsätts för hög belastning.

    Individualiserad behandling viktig vid akut hälseneruptur

    Rupturområdet är oftast beläget 3—6 cm proximalt om hälbenet; akillessenan är här som smalast, har mer begränsad vaskularisering och samtidigt större rotation [3]. Orsaken till den ökande incidensen är inte klarlagd men misstänks vara multifaktoriell [4]. En riskfaktor som kan förklara den ökade incidensen är intermittent träning. Ökad belastning ger tillväxtstimulering och därmed ökad draghållfasthet.

    Efter en tids inaktivitet har senans belastningskapacitet minskat, och ökad risk för ruptur föreligger om aktivitetsnivån inte anpassas [5].

    Hälseneruptur – Hur gick min hälsena av?

    Andra riskfaktorer är ökad pronation i fotleden samt läkemedelsanvändning, t ex fluorokinoloner, vilket kan ge tillväxthämning och celldöd som minskar senans draghållfasthet [6, 7]. Anatomi och patofysiologi Akillessenans uppgift är att överföra kraften från de stora vadmusklerna gastrocnemius och soleus, även kallad triceps surae, till hälbenet kalkaneus.

    Senan har höga funktionella krav och utsätts under gångaktivitet för betydande belastning, vilken ökar vid exempelvis löpning. Hälsenan är uppbyggd av åtskilliga kollagenfibrer som delvis har en fjädrande funktion. I vila antar kollagenfibrerna en vågig struktur, men vid ökande belastning blir strukturerna mer raka. Överstiger sträckningen förlängningen 4 procent uppstår en partiell skada och vid 8 procent kan en total ruptur ske [4].

    Akillessenan har en rotation på 90 grader mellan muskelinfästningen i underbenet och infästningen till hälbenet. Rotationen och senans elasticitet resulterar i en fjäderfunktion som bl a bidrar till ett mer kostnadseffektivt löpsteg [8]. Akillessenans infästning till hälbenet i kombination med gastrocnemius proximala infästning till femurkondylerna innebär en sträckning vid extension i knäled samt dorsalflexion i fotled.

    Akut ruptur av akillessenan

    Detta är rörelser som uppkommer såväl aktivt som passivt under idrottsaktivitet och innebär stor belastning av akillessenan. Snabb förändring i en enskild eller i båda lederna är därför potentiella rörelser som kan ge skada på akillessenan. Gastrocnemius består främst av typ II-fibrer, som vid aktivering producerar snabba rörelser. Muskelkraften är högst då muskeln är maximalt sträckt och ses bl a under starten av en löpsprint [9].

    Soleus är en fjäderformad muskel och består i motsats till gastrocnemius av långsamma typ I-fibrer. Muskeln har ett kortare rörelseomfång men större dragkraft.

    Hälseneruptur – behandling och träning

    Dess främsta funktion är att hålla kroppen upprätt och förhindra att kroppen faller då tyngdpunkten passerar framför knäleden. Klinisk presentation Akillesseneruptur utgör sällan några diagnostiska svårigheter. Genom noggrann anamnes och riktad statusundersökning kan de flesta rupturer diagnostiseras korrekt [10].