Sveriges sjukvård jämfört med andra länder

I denna rapport jämförs den svenska sjukvårdens prestationer med andra länders, med 12 länder inom EU, plus Kanada, Norge och USA. Det handlar, vardagligt uttryckt, om huruvida den svenska sjukvården ger värde för pengarna, i jämförelse med vad man får ut av vården i andra jämförbara länder. Svensk sjukvård halkar efter övriga Europa. Av samtliga 35 länder i denna jämförelse intar Sverige e plats ned från e plats EHCI speglar prestationerna i ett land relativt de övriga.

Det betyder att de faktiska förhållandena kan förbättras men om resten av Europa avancerar snabbare uttrycks det som en försämrad ranking för det enskilda landet. I stort sett alla länder visar en stigande trend i EHCI-poängen under de tio år, som mätningen gjorts. Undantagen är främst Sverige och Rumänien.

Sjukvård i USA vs Sverige: Vad är skillnaden?

Sveriges starka sida är behandlingsresultat i topp och ett brett utbud av vård, som är tillgänglig för det stora flertalet. Ett lika kroniskt tillstånd är långa väntetider. Vår undersökning bekräftar de talrika uppgifterna i svenska media om många timmars väntan i sjukhusens akutmottagningar, livshotande dröjsmål för cancervård och halvårslång kö för planerad kirurgi. Länge var en svensk offentlig ursäkt att "vi kanske inte är bäst på allt men vi är i alla fall kostnadseffektiva!

Vården ur befolkningens perspektiv

Det uppseendeväckande, som hänt de senaste åren, är att Sverige seglat upp som ett sjukvårdens högkostnadsland! Sverige delar nu platsen som 4:e dyraste sjukvårdssystem med Nederländerna och Tyskland Luxemburg, Schweiz och Norge ligger ännu högre , räknat på per capita-kostnaden för sjukvård. Sannolikt har de återkommande statliga insatser i form av "kö- och tillgänglighetsmiljarder" med mera bidragit till att driva upp kostnaderna.

Huruvida svensk sjukvård är rätt eller otillräckligt finansierad får andra svara på. Att det skulle krävas avsevärt mer pengar i Sverige än till exempel Frankrike, Finland eller Storbritannien är svårt att förstå. I en europeisk jämförelse faller Sverige tillbaka ytterligare när vi beräknar kostnadseffektivitet, det vill säga vad sjukvården åstadkommer i relation till använda pengar.

Av 35 jämförda länder ger den svenska sjukvården "valuta för pengarna" värd en e plats, efter inte bara övriga nordväst-Europa utan även länder såsom Tjeckien, Slovakien, Slovenien och Portugal och de tre baltiska staterna. Enstaka platser och detaljer i detta slags pågående jämförelse kan alltid diskuteras. Det allvarligaste är dels den långsiktiga trenden, dels att insatserna hittills att bryta utvecklingen tycks verkningslösa.

Att kasta pengar på problemet duger sällan.

Svensk vård sämst i Norden – och dyrast

Ökad mångfald i vårdproduktionen tycks ännu inte ökat kostnadseffektiviteten. Olika "satsningar" har inte minskat de höga kostnaderna för inkompetent hantering av vårdens medarbetare.

Sjukvård norge vs sverige svenska sjukvårdens prestationer med andra länders, med 12 länder inom EU, plus Kanada, Norge och USA. Det handlar, vardagligt uttryckt, om huruvida den svenska sjukvården ger värde för pengarna, i jämförelse med vad man får ut av vården i andra rika länder.

Vilket land har bäst sjukvård i europa I denna rapport jämförs den svenska sjukvårdens prestationer med andra länders, med 12 länder inom EU, plus Kanada, Norge och USA. Det handlar, vardagligt uttryckt, om huruvida den svenska sjukvården ger värde för pengarna, i jämförelse med vad man får ut av vården i andra jämförbara länder.

Bäst sjukvård i världen Resultat för Sverige som helhet och jämfört med andra länder: Väntetiderna till vård som inte äger rum på akutmottagningar har ökat i alla länder utom i Sverige, där väntetiden minskat något.

Antal sjuksköterskor per 1000 invånare Vi har undersökt hur befolkningen i Sverige anser att hälso- och sjukvården fungerar och jämfört med svaren från befolkningen i tio andra länder.

Sveriges tillbakagång som ledande sjukvårdsnation borde väcka frågor om radikalare åtgärder: är landstingen verkligen lämpade att svara för morgondagens sjukvård? Fyller politiker någon meningsfull funktion i sjukvårdsproduktionen? Är avsaknaden av nationell ledning för vården möjligtvis en förklaring till det svaga reformgenomslaget?